Härliga humörsvängning

I hela mitt liv var jag varit så lugn och snäll. Det är ju behagligt.... för alla andra. Men inne i den snällas kropp bubblar känslorna. Eller så trycks de undan och glöms bort, så att till och med den snälla tror att allt är frid och fröjd hela tiden.
Vissa har det, andra inte. Endel personer har ju grymma humörsvängningar och tänder till när man minst anar det. Kan uppfattas som jobbigt. Jag tycker det är rätt coolt och blir ofta lite full i skratt när någon brusar upp.

Jag har på senare år tränat på att känna efter. Att inte bara säga ja och le. Att känna efter och ibland inse att; : -Det här gillar jag inte alls.

Dessutom har det där med att få barn påverkat mitt humör. Helt plötsligt vet jag precis vad jag vill och ryter ifrån om någon anklagar mig för något felaktigt eller säger något som jag inte håller med om. Jag kan verkligen bli skitirriterad och arg, men det går över på några sekunder, inte minst pga att jag börjar skratta åt min egen reaktion. 
Slutsats: Jag mår superbra! Jag får utlopp för mina känslor och det slutar alltid med att jag är glad!!


Jag gillar inte hockuspockus, men jag undrar

Jag gillar inte hockus pockus och flummiga metoder. När man intresserar sig för sådant som rör mentalträning av olika slag, tex yoga, meditation olika former av massage och stresshantering, så finns alltid risken att stöta på flummiga, oseriösa avstickare som hittat sin egna lilla form av  livsbejakande metoder. Drömtolkning, aurafotografering och horoskop... tja vad ska jag säga; ingenting för mig!!  Jag är mycket skeptisk till alternativa kropp-och-själmässor och människor som pratar om mirakel. Jag är en empiriker ut i fingerspetsarna. Jag vill ha evidensbaserad kunskap. 
Men jag måste ändå få undra hur kommer det sig att drömmarna ibland är sanna... Där försvinner all logik och jag lyckas inte med psykologin förklara.

  Så, några exempel - det är inga storslagna, världsomspännande händelser, men ändå:
I natt drömde jag att jag åkte bil med min familj. På vägen höll jag på att köra på ett djur och när jag ser mig omkring är vägbanan full med överkörda smådjur. Harar, igelkottar, möss etc. Det blir dag och verklighet. Vi ska åka till svärmor för att äta påsklunch. E4:an söderut. Jag kör. På vägen får jag nästan sick-sacka mellan överkörda småvilt. Har aldrig varit med om så mycket överkörda djur på en å samma resa (utom möjligtvis på Gotland där det vimlar av igelkottar/pinnsvin och kaniner). På vägen hem lika så. Resan avslutas med att jag får bromsa  in för ett rådjurskid som hoppar över vägen och stannar förvånat i diket. VARFÖR, undrar jag då, varför drömde jag om detta innan det hände? Döda smådjur är verkligen ingenting som upptar min hjärna i vanliga fall! I verkligheten funderar jag mer på om svärmor ska bjuda på fyllda ägghalvor eller hur jag ska fira min 30-årsdag. Inte döda smådjur!

Igår natt drömde jag att min man spelade "Guitarr hero" - ni vet dataspelet när man trycker på en plastgitarr och får vara rockstar för en stund- jag tänkte i drömmen att det var konstigt... eftersom vi inte har detta spel. På dagen i verkligheten gick vi en skön promenad, som av någon anledning avslutades i Skärholmens centrum... Gick till skötrummet med dottern. Min kära man sa; -Jag går till den där databutiken så länge. (Härlig könsfördelning förresten). När vi kommer dit hittar vi honom rockandes med en plast gitarr i handen!! Suck!

Ett exempel till: Förra året väntade vi barn. När man är gravid drömmer man en massa konstigheter, men en dröm kommer jag speciellt ihåg. Den var omtumlande och rörig och det enda som var tydligt var ett namn som ekade i huvudet. Jag tänkte i drömmen att det var ett annorlunda namn som jag inte  kände igen. När jag varknade mindes jag inte riktigt vad det var, någonting på M... Mirabell, mimmola, mi..någonting... jag kom inte rikigt på vad det var och framförallt inte varför namnet fanns där. Vad vår eventuella dotter skulle heta var ju redan bestämt och det innehåller inte M någonstans. Väl på förlossningen, i verkligheten, när jag mår som sämst och bara vill försvinna från alltihop, kommer världens mest underbara barnmorska in.(Jag börjar fortfarande gråta när jag tänkter på henne!) Hon heter Mimansa! När hon presenterar sig, vill jag bara utbrista; - Det var dig jag drömde om!! Men trots tillståndet hämmar jag mig själv.... vill ju inte verka galen, tar lite lustgas och är tyst.

Den lilla psyologen i mig säger, - Det finns förklaringar....
men ibland undrar jag hur det går till.

Intressant.
Men jag tycker fortfarande inte om alternativa hälsomässor! 

Dagens tips

Bestäm dig för något!

Det är skönt att bestämma sig för någonting och sedan verkligen göra det! Det kan egentligen vara vad som hellst. Håll med om att du går runt med hjärnan full med tankar på saker du vill göra, du ska göra, du behöver och borde göra!!? Så fungerar ialla fall mitt lilla huvud. Det snurrar runt tusentals tankar, men planeringskalendern där uppe i skallen fungerar inte så bra, det blir aldrig speciellt strukturerat. Bara ett virrvarr av saker jag vill göra men inte gör. -Jag borde, jag borde, jag borde...

  Så tänk ut vad du vill göra/förändra,  gör det och känn dig nöjd. Du kommer att lyckas om du verkligen bestämt dig!

I´m back

Så där ja nu är det liv i bredbandet igen! Det har faktiskt fungerat i flera dagar, men stressteapeuten har inte haft tid att blogga förrän idag...
Men nu är jag tillbaka, funderar på vad jag ska skriva härnäst.