Akut gäddhäng
Jag har drabbats av akutgäddhäng!!!
Shit, va är det för nåt? Jo förstår ni, i tisdags vaknade jag med en enorm överarm, den hänge där på skelettet och dallrade. Ilsket röd var den också. Och kliade.
Orsak: En getingjäkel!
I söndags var hela familjen på promenad. Jag och Alva vek av in i skogen för att titta på mossan. - Titta, där är mossor, som trollen sover på. Jag tycker om troll...... osv.... Tills plötsligt. -Bhiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii. Vi är omsvärmade av getingar och jag känner hur de klänger sig fast i kläderna. Lyckligtvis bara mina kläder. Hör mig själv skrika som en insektsrädd fjolla och kutar ut ur Tullinges träskmarker, med Alva på ena armen och några ettriga getingar på den andra. Ber Erik forstsatta iväg med ungarna, så jag kan stanna och sanera kläderna. Min kofta var tydligen god som en blomsteräng. Getingarna ville inte ge sig av. Nåja, ett par getingstick dör man väl inte av - jo det kan man - men jag är som tur är inte allergisk, vilket dock vår minsta lill-Moa är. Glad att de inte stack henne... En stund senare när jag ska ta på mig vantarna - som ligger i vagnen! - hittar jag ytterligar 4 rackare.
Nå lugnet återinfinner sig och dagen fortsätter som vanligt.... Tills, som sagt, högerarmen två dagar senare är stor och röd som en svullen falukorv. Jordgetingjäkeln kunde inte nöja sig med att spruta in sitt gift, han körde in lite blandade bakterier från träskmarken också. Så nu mumsar jag antibiotika och är inte alls så sugen på att plocka svamp i skogen, som jag brukar va!
Shit, va är det för nåt? Jo förstår ni, i tisdags vaknade jag med en enorm överarm, den hänge där på skelettet och dallrade. Ilsket röd var den också. Och kliade.
Orsak: En getingjäkel!
I söndags var hela familjen på promenad. Jag och Alva vek av in i skogen för att titta på mossan. - Titta, där är mossor, som trollen sover på. Jag tycker om troll...... osv.... Tills plötsligt. -Bhiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii. Vi är omsvärmade av getingar och jag känner hur de klänger sig fast i kläderna. Lyckligtvis bara mina kläder. Hör mig själv skrika som en insektsrädd fjolla och kutar ut ur Tullinges träskmarker, med Alva på ena armen och några ettriga getingar på den andra. Ber Erik forstsatta iväg med ungarna, så jag kan stanna och sanera kläderna. Min kofta var tydligen god som en blomsteräng. Getingarna ville inte ge sig av. Nåja, ett par getingstick dör man väl inte av - jo det kan man - men jag är som tur är inte allergisk, vilket dock vår minsta lill-Moa är. Glad att de inte stack henne... En stund senare när jag ska ta på mig vantarna - som ligger i vagnen! - hittar jag ytterligar 4 rackare.
Nå lugnet återinfinner sig och dagen fortsätter som vanligt.... Tills, som sagt, högerarmen två dagar senare är stor och röd som en svullen falukorv. Jordgetingjäkeln kunde inte nöja sig med att spruta in sitt gift, han körde in lite blandade bakterier från träskmarken också. Så nu mumsar jag antibiotika och är inte alls så sugen på att plocka svamp i skogen, som jag brukar va!