Små barn - stort tålamod

Två små barn - ännu större tålamod.
Ja, jag vill härmed utfärda en varning:
- Har du en gullig liten unge som är världens sötaste och kanske just har lärt sig gå och du tänker att han/hon ska få ett syskon för det är ju så mysigt med syskon. För nära i ålder = nära relation. Om du är mamma har du precis hunnit glömma hur jobbigt det var att vara gravid....
Till dig som alltså planerar att skaffa nr 2 innan nr 1 fyllt 2 år ta noga i beaktning följande:

Du bör vara extremt stresstålig - du kommer inte att hinna någonting. Glöm bort snyggt hem och nymålade naglar. Var glad om du hinner skölja ur schampoot nån gång per vecka....
Du bör ha tålamod utan gränser - den stora trotsar och den lilla skriker. Alltid är det nå´n som är vaken och vill bajsa. Det är stökigt överallt. Ni kommer aldrig i tid. När du klätt på den ena ungen har den andra hunnit klä av sig. Den lilla behöver äta, den stora rymmer...
Flytta inte den närmsta tiden för eller efter barnet är fött. Och tro absolut inte att du dessutom ska hinna renovera.
Utsätt överhuvudtaget inte familjen för några större förändringar.
Se till att ha bra kontakter med famlij och vänner som kan rycka in när orken tryter. Det är guld värt.

Kort och koncist, men ack så sant.

Psykbryt knackar på pannbenet.
Lycklig, men trött.


Kommentarer
Postat av: Ulrica

Låter som om du behöver en liten spa dag framöver. Jag har semester i sommar. Kommer jättegärna upp och är barnvakt. Eller någon helg om du o Erik bara vill göra något "vuxet" någon dag. Shoppa på stan eller åka till IKEA utan era små töser.
Puss

2008-05-05 @ 13:30:19
Postat av: Ullis

Ring, så kommer lilla grannen farande nerför backen!!! Puss, puss!

2008-05-05 @ 20:34:07
Postat av: Sofia

Puss på er Ullisar! Tack för att ni finns!

2008-05-05 @ 22:05:06
Postat av: vindensmelodi

Been there,,, done that!
Och psykbrytet kom,,,:-)) :-))
Är i full färd med en återhämtningsprocess som tagit år, och kommer att ta flera år till.
Hualigen!
Men man älskar de små liven ändå,,, även fast man fått psykbryt ;-)
Nu börjar ju mina på att bli stora, men ack så jobbigt det har varit, jag har varit själv med dem hela tiden, och har inte haft någon möjlighet till avlastning eftersom mina föräldrar bott låååångt borta. Så jag måste säga att jag har inte varit utan dem i en enda natt på nu 10 år och det känns,,,,
Jag vet hur du känner dig ;-)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback